Skapandet ser olika ut från gång till gång och från                                    person till person.
Det finns dock likheter inom skapandets arbetsgång,
men det urskiljer sig mest genom att man varje gång ställer                            sig trevande, frågande och sökande efter att förstå  
förhållande i ett konkret sammanhang.

Ofta refklekterar konstnärer inte över hur processen till                           skapandet ser ut och det är inte säkert att det är nödvändig
med reflektion även efter det är slutfört. 

Många av dem som skapar konst styrs av en inre bild
som de sedan förmedlar.
Det handlar mer om stämningar eller associationer än
om det rumsliga eller konceptuella .
Det finns en riktning, vilken man antingen förvaltar och för
vidare eller motarbetar.

Ibland måste konstnären vända på skissen och göra tvärtom,
för att hitta nya vägar.
Skapandets första stadium urskiljer sig genom att det beskriver
en estetisk-intuitiv prosition , då konstnären vistas i ett ordlöst                        och komplext kunskapsfält.Efter det formuleras frågor och problem i en rationell-analytisk position och i det
stadiet kommer så småningom även svar och
lösningarna. Konstnären skiftar också även ofta mellan det
rationella och intuitava innan det hela klarnar och de kan se
helhetsbilden.

"Skapande handlingar, om idéernas födelse" ´Pirjo Bergenstam 2000, s 25-28.